Syriana

Det finns faktiskt inte så där vansinnigt mycket att säga om den. Filmen är ett försök att visa hur västvärlden och i synnerhet USA utnyttjar mellanöstern för dess olja. Det är cyniska människor i en cynisk värld och alla utnyttjar och lurar varandra. Ingen är att lita på och i slutändan är det den fattiga lilla människan som förlorar. Det är väl det stora dragen och det är förvisso intressant att se det på film men inget man inte visste innan. Därför försvinner lite av känslan av inblick i något nytt och outforskat område.

Det är en väldigt rörig historia som helt sonika bara börjar och det är iof inget dåligt, problemet blir bara att det är för många karaktärer och då blir det svårt att hänga med och även engagera sig i de olika ödena. Man blir kort sagt oberörd över det som händer då karaktärerna inte har något djup, dom bara flimrar förbi i en rörig soppa.

Det märks att manusförfattaren och regisören ligger bakom Traffic. Syriana är en sämre variant av den filmen, parallellerna är klockrena och det känns som en tafflig upprepning på samma soppa men med annan huvudingrediens. Här är det olja istället för knark, det är den enda skillnaden.

Skådisarna är väl ok, dom har inte så mycket utrymme att röra sig inom. Clooney är bra, och dom andra biskådisarna gör sitt jobb på rutin. Det börjar dock bli lite tröttsamt att se Christoffer Plummer i varenda film just nu. Matt Damon spelar i princip samma roll som i Oceans Eleven och han börjar kännas ganska begränsad och intressant.

Annars är det inte mycket att orda om, den känns aldrig för lång, tempot är bra, musiken är suggestiv och funkar bra. Nja det här är kort sagt tämligen ointressant och känns som redan gammalt.

2 gösar av 5