Wednesday, April 19, 2006

Gräshoppor

Hade en diskussion om 40-talisterna med en polare på bussen i morse. Det är ofta det klagas från deras håll att vi är lata och gnälliga. Det lustiga är att den generationen bokstavligen kom till dukat bord. Deras föräldrar och generationen innan dom hade lyckats hålla oss utanför bägge världskrigen. Detta gjorde att Sverige hamnade i ett mycket bra läge internationellt, främst gällande vår industris utveckling. Vi hade inget sönderbombat land att bygga upp, inga krigssår att hela. Det vara bara att köra på i full fart. Landet blomstrade och välståndet växte. Deras barn som föddes på 40-talet kom till ett land på uppgång med vind i seglen. Dom hade inga problem med jobb, inga problem med bostäder. Det vara bara att ta för sig.

Med åren har dom klamrat sig fast vid alla viktiga positioner i samhället och håller sig krampaktigt fast. Deras styrka är deras arrogans och den enorma mängden av generationskamrater. Dom har dock inte lyckats förvalta sitt arv från sina förfäder utan har lyckats med att bränna straffen i öppet mål. Dom har kört landet i botten och det enda arv dom lämnat oss är alla dessa valmöjligheter vi har. Vi kan bli vad vi vill, göra vad vill, vi har alla möjligheter i världen. Men vi har inte bett om det, vi ville ha styrsel, ordning och reda. De här valmöjligheterna är inget annat än ett luftslott, i praktiken kan vi inte välja nånting då det inte finns plats för oss eller våra viljor. Det finns inga pengar, det finns ingen önskan från köttberget att låta oss förverkliga våra val. Vi sitter på fullaste allvar fast i the Matrix. Matade med falska drömmar om lycka och välstånd medans vår kära föräldrar bromsar oss och förser sig själva inför sina stundande pensioner som vi får betala.

Och dom säger att vi är bortskämda…

7 comments:

Fabbe said...

Inte då;)

Anonymous said...

Men EN sak har de rätt i. Vi är gnälliga.

Anonymous said...

Ang. prata inför folk... du har rätt. Jag vet vad jag talar om och folket är faktiskt intresserade. Jag måste bara ta det lugnt. När jag ställer mig där uppe, andas djupt, andas med magen... vända mig om och möta den lilla publiken. Sen tala *eeeekk*

Anonymous said...

Det sägs att den sak svenskar är mest rädda för är att dö. Tvåa är att tala inför folk.
Tur att man är exhibitionist med inslag av Tourettes syndrom :)

AA said...

Hmmm... nu är jag lost igen. Handlade inte den här posten om köttberg och 70-talister? Hur kom prata inför folk med i bilden?

Eller läste jag slarvigt...

Fabbe said...

jag har motorisk tourettes, i alla fall när jag kör bil, det blir många fringrar då

AA said...

Ja ja... jag är väl bara bakom flötet då som inte fattar sambandet. Ska nog inte läsa bloggar...