The Guardian

Det verkar ta en stund mellan film och filmrecension. Nu är det en vecka sen senaste filmen sågs och nu kommer mina tankar.

Jag och frugan var och spanade in The Guardian, Kevin Costners senaste. Förväntningarna var inte låga men jag var beredd på något förutsägbart i samma anda som Top Gun och En officer och en gentleman.

Filmen handlar i korta drag om Kevins karaktär som är den ärrade ytbärgaren på Kodiak utanför Alaska. Han är tuffast, bäst och mest erfaren. När en tragisk olycka inträffar med hans team så skickar hans chef, Clancy Brown (Alltid kul att se Kurgan från Highlander på film) iväg honom till Louisiana och ytbärgarskolan, ja det här skolan för the best of the best of the best. Där följer han såklart inte reglerna och går sin egen väg, en bättre väg dessutom, inte helt oväntat. Han stöter ihop med Ashton Kutchers karaktär som är en fd elitsimmare med problem och som är skolans hot-shot. Han är den här filmens Tom Cruise eller Richard Gere. Självklart clashar det och ungtuppen tycker att den gamle bara jävlas, men vi vet ju att Kevin bara vill honom väl, han ser ju såklart sig själv som ung i honom… Förutsägbart så säg… Sen fortsätter det med spräckta förhållanden, barfighter och farliga uppdrag, allt enligt mallen.

Nu kan det låta som om det är en sågning. Men faktum är att det är ganska skönt att det är så här förutsägbart och upp-plogat. Man vet vad man får och blir inte besviken. Har man bara den inställningen när man ser filmen blir man inte besviken. Det kan bara bli det man förväntar eller bättre. Den här filmen är bättre på många plan, bland annat är ytbärgarscenerna välgjorda och dramatiska. Sen kanske jag tycker dom är mer spännande än andra med tanke på min rädsla för stormiga hav. Samspelet mellan Kutcher och Costner funkar bra, dom gör båda stabila insatser. Sen är det lite befriande att se en film på temat där det inte handlar om nån form av militärt. Det finns såklart svackor och det ena är att filmen är för lång , det blir lite träsmaksvarning i vissa lägen. Det andra jag störde mig på är att det är rätt svag karaktärsutveckling, vissa som initialt får lite utrymme försvinner oförklarligt och andra trådar bara hänger kvar. Man hade gott kunnat tighta till det hela och kortat ner filmen en aning. Det hade den tjänat på.

Jag blev positivt överaskad, frugan storgillade den, hon är en riktig sucker för den här typen av film. Den är stabil, välgjord, välspelad och helt klart sevärd på bio.

Filmen får tre raka fina gösar, varken mer eller mindre.