Casino Royal recension

Ok det är en dryg vecka försent men ändå. Nu har jag äntligen tid och möjlighet att slänga ner mina tankar och åsikter om den senaste Bondrullen, Casino Royal.

Dom tidigare Bondfilmerna har dom flesta en relation till, det finns hysteriska fanatiker och det finns dom som avskyr dom och allt därimellan. Personligen tycker jag att dom känns hopplöst daterade på många plan, låt mig förklara. Jag tycker framförallt det är för mycket av allt. Hela tiden ska man bräcka den föregående filmen med större explosioner, ballar stunts och avancerade prylar. Filmerna med Roger Moore är det som är min referens när det gäller Bond. Connery får vara hur mycket original Bond han vill, dom filmerna är helt enkelt för dåliga, det märks att dom är 40 år. Nej Moores filmer ska det va, dom var suveräna när man var tio år, med alla häftiga stunts och balla skurkar. Det är dock lite där problemet ligger, det här är filmer som funkar bäst när man är kanske tio år. Inte ens dom senaste med Brosnan har känts bra, dom har varit hopplöst trötta. Dessutom har man försökt modernisera hela konceptet utan att det funkat. Man har i filmerna börjat kritisera Bond för att vara en dinosaurie, en mansgris osv. Det är saker som bara gör det ännu sämre, fan, antingen står man för att han är som han är annars kan man skita i att göra filmerna. Det gör bara att man slarvar bort hela prylen. Sen har det blivit för ointressant att se när diverse omänskliga skurkar ska försöka ta över världen på ett så spektakulärt sett som möjligt. Allt detta samtidigt som Bond lallar runt i oklanderlig kostym med en Vodka Martini, shaken not stirred, i ena handen och en bimbo i den andra skjutandes på skurkar, där allt avslutas i ett kreshendo med att skurkens näste sprängs i småbitar. Samma sak om och om igen.

Faktum är att hela konceptet blivit inte så lite parodiskt. Efter Austin Powersrullarna är det svårt att köpa Bond. De filmerna var allt som Bond egentligen har blivit, en parodi på sig själv. När det belystes så lysande i de filmerna ser man alla Bondfilmerna med nya ögon och hela prylen faller platt till marken. Vi pratar ändå om en snubbe som leker med balla leksaker iklädd dom finaste av kostymer. Han lägrar brudar som en pundare skjuter knark, han krökar hårt och hänger på dom ballaste platserna i världen, alltid med en klämkäck one-liner tillhanda. Ja och just det, han knäpper skurkar också. Kom igen, det går inte ta på allvar. Det går knappt längre att vara avundsjuk, det är liksom inte trovärdigt någonstans. Eller vafan, klart man vill vara Bond, nu ljuger ja. Men ni förstår vad jag menar.

Så… Efter mycket om och men, det är alltså 2006 och dags för en ny Bondfilm och det med en ny snubbe i förarsätet, Daniel Craig. Jag måste säga att jag blev rätt förvånad över valet. Har sett filmer med honom förut och han kändes inte riktigt Bondmässig. Men fan om jag inte blev positivt överaskad. Han var inte bara Bondmässig, han var klasser bättre. Han var allt som Brosnan, Moore och dom andra inte var, han var trovärdig. Det är nästan så man skulle kunna kalla det en touch av realism. Bond har blivit uppdaterad. Tonen sätts direkt med den första traditionella scenen. Här är det svartvitt med snabba klipp där man får se hur Bond brutalnitar en underhuggare, han har ihjäl honom såklart, men det är långt ifrån med den vanliga finessen, nej fan, här brutalspöas det så det står härliga till. Det är samma känsla när man ser Bourne filmerna, det är snabbt och effektivt och man märker att det här är en snubbe som vet vad han pysslar med.

Den här filmen spolar tillbaka klockan, eller nja, den utspelar sig trots allt i år, men den spolar tillbaka hela Bondvärlden till tiden då James just blev 007. Det är befriande att se hur mycket mer rakt på sak han är här än i dom andra filmerna. Borta är alla fåniga saker, borta är Q. Det är mer avskalat och.. .ja tuffare. Det som är kvar, är bra naken action som är mer fysisk än teknisk. Det är mer stunts och hår på bröstet än gadgets och metrosexuellt om man säger så.

Skurken då, ja jo han är kvar, visst har han vissa klassika attribut, Mads Mikkelsens skurk gråter blod och har ett fin ärr över ögat, bara en sån sak. Men i Casino Royal är det inte världsherravälde som eftersträvas, här är det mer världsliga saker som pengar som är målet. Vår skurk har sumpat sina kunders cash och tänker vinna tillbaka dom i poker och det är där vår hjälte kliver in. Det är skönt att även se vår superskurk mer mänsklig, han drivs mer av stress och frustration än dom vanliga Bond-skurks motiven.

Då återstår endast den klassiska Bondbruden, är hon kvar? Nja, visst finns det en kvinna, men hon är inte ens i närheten av klyschorna, visst hon har ett bra namn, Vesper Lynd, men det här är en mer komplex karaktär, en riktig människa helt enkelt. Till att börja med är hon inte sådär förutsägbart bimbosnygg utan Eva Green som spelar henne besitter en mer djupgående skönhet, något mer stilfullt och klassiskt. Vesper är inget våp som Bond kan bolla runt med utan hon står på egna ben och biter ifrån när det är läge, självklart trillar dom dit på varandra. Det ges dessutom utrymme för känslor på ett annat plan än vi är vana vid i en Bondfilm. Det här är den biten som främst ger konceptet en nytändning och en skjuts framåt till våra dagar. Dialogen mellan Vesper och James är i vissa lägen mycket bra och man sitter med ett leende på läpparna.

Va tycker jag om filmen då? Jo jag tycker den är lysande, jag måste säga att man lyckats så det står härliga till med att modernisera Bond, det är som sagt mer avskalat och trovärdigt. Craig är i mina ögon den klart bästa Bond, borta är dom fjantiga fjollerierna, det här är mer muskler och rakt på sak, visst finns det finesser och vissa skämt kvar, men det är inte längre i fokust som förut. Det finns såklart visst kritik att framföra, det främsta är att det hoppar lite här och där i historien och det saknas ett bra slut. Det lämnas lite för mycket trådar i luften för att man ska bli nöjd. Enligt rykten ska nästa film ta vid där den här slutar men det känns ändå fel på nåt sätt. Sen är filmen aningen för lång för sitt eget bästa. Man skulle kunna stramat upp det hela och kortat den, då hade den blivit mästerlig.

Så vad blir det då. Det blir faktiskt 4 skakade, inte rörda Gösar.