Fabbe Solo på the Millenium Maxi

I lördags var det dags att tjacka på sig en säck sand till Il Monstre´s toa och en säck käk till samma odjur. Jag ställde mig i kön på den lokala Maxibutiken och det tog som alltid en hel jävla evighet. Det finns ingen snabbkassa utan man får gott lov att ställa sig bakom dom storhandlande lirarna med fulla vagnar. Jag slängde ett grisöga till högre mot den där föraktade självscanningskön. Jag har tittat snett på den företeelsen länge nu och stört mig som fan på hur fånigt det ser ut, ja vet, jag stör mig lite väl lätt på simpla saker, men vafan, det är ju bara jag.

Det som slog mig var att där var det nystädat, trevlig personal, breda kassor, fan om inte ljuset var bättre och lurften klarare också. Inte nog med det, det var fyra öppna kassor med leende väldoftande personal. Kan ju säga att den kön knappt var värd att kallas kö, snarare ett besök till himlen, det gick snorfort där vilket ökade på stressen och irritationen hos mig såklart. Inte blev det bättre av att jag hade två femkilossäckar med käk och sand på axlarna (inte fan tänkte jag ställa ner dom på marken, jag är ju ingen mes heller).

När jag åkte därifrån tog jag tjuren vid hornen och ringde upp frugan och sa att nu fan var det dags för oss att börja åka gräddfil, köandets tid var förbi, back to the future and shit.

Så, i måndags var det dags att prova på skiten, ironiskt nog var det en jävulsk kö till informationsdisken där man fyllde i de behövliga blanketterna innan man kunde ösa på. Sen var det som en enda lång våt dröm, man kände sig som Luke Macahan eller Han Solo inne i affären. Upp med laserpistolen och bara fyra av en röd laserstråle och sen ner i påsen. Jag log innombords och njöt över att när det var dags att komma till kassorna skulle jag bara glida förbi asen som inte fattat hur man handlar på riktigt.

Känslan av att tillhöra mathandlareliten var väldigt tillfredställande när det var dags att ställa sig i VIP kön, fort gick det, och fan ta mig om inte personalen var liite trevligare här också, precis som det såg ut att va när man var på andra sidan. Fucking hell det här gillar jag, fattar bara inte varför jag inte gjort det förut, men så är det när man är aningen trångsynt.