Brun dag vit snö

Idag är ingen bra dag, idag är en rätt så brun dag, för att citera en vän. Jag har den där obehagliga klumpen i magen, den negativa förväntningen, föraningen om att något obehagligt kommer att ske, något som legat och pyrt ett tag är på väg att visa sitt fula tryne igen och jag är lika oförberedd som alltid och lika handlingsförlamad som vanligt. Det kommer börja lugnt för att sedan explodera i ett crescendo av onsdska för att slutligen ebba ut i en temporär lösning jag inte känner mig nöjd med. Jag kommer att söka den och böja mig för den, allt för den officiella fredens skull, jag gör det varje gång. Det är hopplöst svagt och lika självdestruktivt varje gång och trots att jag vet varför jag gör det och jag förbannar mig varje gång så fortsätterjag likt en missbrukare att göra samma sak om och om igen. Rädslan för konsekvenserna av mina ståndpunkter gör att jag alltid i slutändan backar av och försöker släta över det som nyss vädrats via åtta cylindrar på fulla varv. Det är den här vetskapen som ger mig en föranande klump i magen och som gör att den här dagen är en brun dag, väldigt brun dag.