Vilken dag.

Vilken dag jag hade igår, oj oj oj, snacka om stress och snabba svängningar.

Vi börjar på jobbet. En vanlig seg dag med lite att göra rent arbetsmässigt. Sen kopplar stressen in. Jag håller på att att sy ihop en Kick-off till Granada för min avdelning, igår höll hela upplägget på att skita sig för att arrangörsföretaget var konkursmässigt, något vi fick reda på så sent som i förrgår av en slump. Så det var stress och jakt på chefen som skulle fatta beslut hur vi skulle göra och om det blev nåt över huvud taget.

Samtidigt i en annan del av stan ringer frugan in och säger att hon skurit sig rejält i fingret och det blöder satan. Känner hur paniken kommer där från vänster som ett brev på posten. Efter en timmer är det löst med bandage och farsan och har fixat transport till akuten.

När jag sen är påväg hem från jobbet, trött och slut och skärrad, blir det så dags för nästa äventyr, en helkväll på barnakuten. Det var något med junior som gjorde att vi skulle bli tvungna att åka in till SÖS. Alla som har barn vet hur jävla kul det är att spendera kvällen och med största sannolikhet natten där. Det är ju inte så att det tar en kvart-tjugo minuter innan man får åka hem no no no, det SKA ta ett halvt dygn minimum. Nu hade vi dock en sjuhelvetes tur att vi råkade snubbla på en doktor direkt när vi kom in, så allt som allt tog det en timma från dörr till dörr. Det var heller inget problem med honom tack och lov.

Så... nu borde väl allt vara fine, hell no, nästa grej, microjäveln hade tagit livet av sig och vi behövde en ny pronto. Jag hinner knappt in i lägenheten innan jag får på mig jacka igen för att dra ner på Maxi, OBS skulle jag inte hinna till, dom stängde ju om 9 minuter. Men skam den som ger sig, det var fullt ös och när jag var halvvägs så märker jag att om jag bara står på lite mer så kommer jag hinna till OBS, sagt och gjort, i med automaten i sportläge och med extra tung högerfot gör jag en furhjulssladd mitt framför entren på OBS. Jag kände mig såklart jävligt tuff just då:) I ingången möts jag av en väktare och en ur personalen.

- Vi har stängt!
- Skiter jag i, jag SKA ha en micro, svarar jag och totalt ignorerar dom och älgar bara vidare.

Greppar en micro som såg ball ut och lagom dyr, väl hemma får vi inte in nappflaskan i den, jävla skitprylar, stora utanpå och små som satan inuti, det blir till att lämna tillbaka aset.

Nu då, var det klart nu? Ja nu var det klart och läge för sängen, utmattat slocknade jag som en klubbad säl och idag känner jag mig rätt bakis. Fan att man kan bli det utan att dricka sprit...