Har börjat upptäcka en sak bland dom bloggar jag läser att fler och fler börjar lägga ner. Vet inte varför det händer i princip samtidigt. Kanske orkar man hålla på ett tag bara. Det kanske är som det är för mig, när man väl fått ur sig det man vill få ur sig har bloggen spelat ut sin roll. Det kanske är tid som saknas, eller så blir det som det blev för Nini, Emma och Andreas, en jävla mssa påhopp utifrån, hur somhelst är det skitjävla trist när det blir så.
Det är jävligt märkligt faktiskt men jag har inget att skriva om, jag försöker hitta nåt som irriterar mig, nåt jag varit med om, vafan som helst. Jag är imponerad av Mike Bike som är kroniskt irriterad över små som stora saker och lyckas på ett underhållande sätt få ner det på sin blogg.
Va ska jag skriva om då, jobbet, det suger som alltid, och jag känner inte för att älta samma skit där om och om igen. Familjen? Nope det är privat på ett annat plan och har inget med det här att göra alls. Bloggen är min egen egokick och har inget med nån annan att göra. Jag gör så, andra fick duktigt med skit för att dom valde en andra vägen och det är just det jag vill undvika.
Kanske är den främsta anledningen till att den såkallade kreativiteten inte finns är att jag faktiskt mår bra och är inte missnöjd med nåt direkt. Vilket iof inte ska ses som nåt dåligt, dåligt för bloggen bra för mig, undra vilket som är viktigtast.
6 comments:
självklart är du viktigast, men det vet du. jag känner mig också hyfsat oinspirerad nuförtiden, i början var det värsta grejen. nu vet jag inte, skriver jag för mig själv eller för att jag äntligen fått läsare? jag hoppas hursomhelst inte att du slutar. ha en trevlig helg!
ps. jag såg 'casino royale' häromdagen (ja det tog en himla lång tid) och ja, me like. daniel craig är james bond.
Helt sjukt det som hänt Nini, Emma och Andreas.
förlåt, men jag hänger inte med alls... vad har hänt med nini, emma och andreas?
Som jag har förstått det så är det någon som stört sig på att dom skriver öppet om personer i sin omgivning och har känt sig manad att som jag förstått berättat det för dom, men det känns som det är nåt mer också som jag inte vet nåt om, men nåt åt det hållet är det.
Personen har bestämt sig för att göra livet surt för dem och bla skickat mail till emmas chef med länkar till hennes blogg.
Helt sjukt beteende.
Är det allt? En öppen blog känns det ju som vem som helst kan hitta. Måste man inte räkna med att det man skriver kan läsas av vem som helst? Jag kanske missar något, men att det man skriver om någon kan läsas av den personen känns som givet och något man får stå för? Eller?
Post a Comment